Jag önskade att det fanns ett minne i hjärnan typ som man kunde ta ut och koppla till datorn, för jag vet inte hur jag ska beskriva om hur och varför jag känner som jag gör just nu. Kanske kan förklara lite...handlar bara om negativt, deprimerande, gråt. Jag är ganska så känslig för det första kan börja och gråta bara för att en person säger till mig att jag måste göra en sak. Jag vill komma på det själv. Till exempel att jag inte har skrivit några söta sms till min pojkvän, han sa så en gång och då blir jag rädd att han inte ska tycka om mig lika mycket, jag tror att jag har skrivit det men kanske inte tillräckligt bra. Samma sak som när han säger att jag är för tyst, enligt mig så tycker jag att jag pratar tillräckligt men inte enligt honom. Då kommer den där känslan som inte går att beskriva. Han sa så en gång i en mataffär och då trodde jag att jag skulle börja gråta men jag hållde tårarna inne.

Det gäller även att man inte kan förklara för någon hur man känner. När jag spelade fotboll så hade jag inte direkt några vänner. Vi var i Göteborg på Gothia Cup, det var den sista cupen jag var på innan jag slutade med fotbollen. Vi gick på invigningen på Ullevi, jag fick en biljett, (paus gråt) följde efter dem andra och satte mig väl längst ut eller vad det var. Ingen speciell person som jag ville sitta bredvid (om det skulle varit det så skulle inte den personen brytt sig om det). Det är alltid så att man hänger med en viss person men för mig var det inte så, jag försökte hänga med alla. Vi sov i en skola i Västra frölunda, så en gång såg jag två av oss gick iväg från skolan så jag hängde efter men gick några meter efter. Dem gick och gick, jag bröjade undra vart dem skulle hänn för dem gick i en cirkel runt husen. Så helt plötsligt stannar en av tjejerna och frågar vad jag gör eller om hon frågade varför jag går efter dem, så kanske det va hon frågade så då svarade jag att jag försökte hinna ikapp. Sedan var hon sur, tittade inte ens på mig. Den andra tjejen var schyst, hon var jag kompis med men hon umgås även med den här sura tjejen så resten av livet har jag inte tyckt om henne...

Detta med kompisar gäller även inom skolan. På högstadiet gick jag hos kuratorn och pratade om att jag inte var med några klasskompisar. Det var mina mentorer som ville att jag skulle prata. Det är alltid så att det är två tjejgrupper inom klassen, ena gruppen bestod av 2 personer och den andra gruppen bestod av resten av tjejerna. Och jag själv då hamnade naturligtvis mittemellan. Jag vill ju vara med alla, inte enbart vara med den ena gruppen, för det hände att dem pratade illa om den andra gruppen och det ville inte jag. Det var så att alla tjejerna skulle till kuratorn utan jag och en annan tjej (hon i den gruppen med 2 pers) för den stora gruppen hade mobbat den andra tjejen som tillhörde den gruppen med 2 pers. Då kände jag mig duktig :) Det jobbigaste var väl på klassresan till Göteborg, bodde på Lisebergs vandrarhem eller vad det var. 1 natt tror jag det var. Det var föräldrar som var där första dagen till nästa dag, så kom mentorerna nästa dag. Så över den natten så sov jag ensam med en förälder. Det skulle även varit 2-3 tjejer till i det rummet men den ena gick till killarnas rum och den andra fick en plats hos de andra tjejerna, så jag sov där ensam, det fanns ju ingen plats hos tjejerna och hos killarna ville jag ju inte direkt vara hos. Så nästa dag åkte vi till Liseberg, jag åkte hem innan vi gick in. Hade ju varit där dagen innan och då fick jag åka de flesta åkturerna ensam, eller ah Balder ena gången bredvid en tjock gubbe, inte okej för vi som gick runt var 5 pers, och självklart var det jag som åkte ensam då ja. Jag sa till mentorerna utanför Liseberg då när jag sa att jag skulle åka hem, hur det var den natten. Att några inte sov där de skulle sova. Så mentorerna blev arga över det, sa att dem hade sagt till föräldrarna att alla skulle sova där de hade fått en plats. Men jag vet inte om de sa något till någon om det. Kanske lät det vara. Nu tycker säkert alla att det är mitt eget fel att jag har varit ensam, skvallrat, hållt mig mittemellan alla. Men sån person är jag. 

Nu känns det lite bättre, ska försöka att plugga lite mer makro (även det känns meningslöst för jag kommer inte klara den tentan. Är så mycket och tentan på engelska. Jag vill vara en sån person som pluggar flitigt, som fattar allting första gången de läser texten men nej, jag får hålla mig till att göra omtentor flera gånger om) Ska ta en chokladboll som jag har i kylskåpet och sedan se på Big Brother vid 10.   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har tyvär beslutat att jag kommer sluta att blogga på den här sidan men ni kan följa mig på min hemsida http://photoeverything.se/    Kommer i fortsättningen ha kvar den här sidan, ifall om jag ångrar mig! Man vet ju aldrig      Bilden är...

                            TILLFÄLLIGT AVBROTT   FÖR STUDIER ...

I mars kommer bebisen, Sveriges kronprinsparets barn. Det har ju länge spekulerats och man undrade om det skulle komma fram under kungens födelsedag. Men nu är det bekräftat.   Kronprinsessan Victoria och prins Daniel väntar barn.       ...

Inom kort kommer klädbutiken MQ att få in ett klädmärke som de inte har haft tidigare. Det är nämligen herrklädmärket Dobber. Dobber är ett svenskt casualvarumärke som grundades 1974. Kläderna speglade en bekväm jeanstradition samtidigt som de signal...

Idag har det varit en mulen dag men ändå inte så kall. Det har inte regnat som tur var, kom ju några droppar men inget som gjorde något mot vad regnat har gjort innan mot fastigheter i Göteborg och Kungsbacka. Här ute på kusten har regnet inte märkts...